Kadir var ledig igår, den tredje Kurban bayram dagen och efter sovmorgon och en sen frukost så åkte vi till hans hemby igen.
Många var ute och önskade/firade bayram hos andra så några de vi knackade på hos var inte hemma tyvärr.
Men vi träffade Kadirs pappa och åkte sedan hem till hans bror med familj.
Där grillade vi på bakgården och åt köfte till lunch utomhus.
Vi har så pass bra väder fortfarande att lunch utomhus är perfekt nu då det varken är för varmt eller kallt.
Det blev mycket tedrickande och Adem busade med cyklarna, sparkade boll, lekte med sina två kusiner och jagade tupp och hönor.
Det är härligt att se Adem stortrivas på landet.
Vi åkte vidare till Kadirs faster och var där en längre stund.
Kadirs kusin jobbar på ett dagis som ligger i Manavgat och talade väldigt gott om det.
Jag hoppas att vi framöver kommer sätt Adem på dagis och Kadir är idag mer positivt inställd till dagis än vad han varit tidigare.
Han är varken uppvuxen eller förstår kanske inte riktigt varför det kan vara bra.
Men ju mer han ser Adem leka med andra barn i hans ålder så ser han också att dagis kan vara en bra sak för Adem.
Inte för att vi jobbar och behöver barnvakt, det finns inga dagis som har öppet från kl 19 på kvällen och framåt natten ändå och det är då vi båda har våra arbetstider.
Vilket fall som helst så kommer inte detta ske förens tidigast nästa år men det är kul att höra hur det fungerar här.
Vi åkte till Kadirs brors trädgårdsland där de odlar frukt och grönsaker.
Där hjälpte vi till att plocka brytbönor, paprikor och annat under tiden solen sakta gick ner.
Adem kastade stenar och vandrade runt medans vi höll på och plockade.
Innan vi åkte därifrån så hittade Huseyin två vattenmeloner som var kvar så vi delade på dom och åt.
Jättegoda var de verkligen. Kändes som om man tog ut det allra sista utav denna sommar.
Istället för att åka hem efteråt så åkte vi vidare till Kadirs ena syster där resten av syskonskalan var hembjudna på middag. Dock var bara halva syskonskalan där, med familjer men det var fullt hus ändå.
Adems minsta kusin Emine har lärt sig ordet puss och att pussas så hon attackerade Adem för fullt.
Hon skrattade för fullt medans Adem var...livrädd.
Haha, hur ska det gå med tjejerna i framtiden egentligen?
Dessa små är så snabba nu att det inte går att få en bra bild på dom tillsammans.
Vi åt god middag och efteråt drack vi te och pratade massor.
Tillslut tröttnade både Adem och Emine och strax efter klockan 21 så var det dags att åka hem.
Kanske inte så konstigt att Adem tog sovmorgon denna morgon med. Skönt för oss föräldrar.