För 6 timmar sedan skrev jag detta inlägg men först nu, när barnen sover så har jag tid att faktiskt publicera det. Bättre sent än aldrig eller hur?
Hallå måndag och hej på er!
Den här förmiddagen så åkte jag och Esma till ett "lager" och köpte bland annat blöjor och annat som vi behövde här hemma. Det är lite billigare där. Ett stort paket med 80 blöjor kostar 25 lira (75 kr) vilket är samma pris på ett vanligt "60 paket" i matbutik ungefär.
Väl vid kassan så frågade en man om han kunde ta min kundvagn eftersom det var ganska mycket folk och alla vagnar var upptagna.
"Självklart" svarade jag och två sekunder senare så inser jag att det var ett stort misstag.
Jag hade inte en, eller tre tunga kassar att bära till bilen utan betydligt fler. Och en bebis på höften.
Men kassörskan såg mitt problem, ropade till sig en i personalen som fick bära kassarna till bilen.
Ja, bilen som stod absolut längst bort.
En sovandes Esma i sin fina klänning från Zara.
Igår var en stor dag. Jag "firade" ett år som moster. Esma och Adems kusin blev hela ett år gammal och vi pratade om Liam här hemma.
Tyvärr har jag flyttat över alla bilder från när han och min syster var här i höstas, till datorn. Men vi kollade på bilder och videos som vi fått till telefonen tidigare under året.
Grattis Liam från kusin Esma och kusin Adem.
Adem har tjatat om förskolan hela helgen och hur mycket jag än älskar honom och tycker han kan vara väldigt rolig många gånger så är det skönt att köra iväg honom till förskolan på morgonen.
Särskilt nu när han är glad över att åka dit på morgonen också.
Han behöver få vara ifrån sin mamma, leka med andra barn och lyssna på andra vuxna som guidar honom framåt i livet.
Fram tills nu så är det framför allt jag som har visat han vägen framåt och allt jag gör som han ser har han tagit efter. Ibland iaf.
Jag tror det är bra, för både barn och vuxna att se hur olika människor är, gör, lever, talar osv.
Ju fler olikheter desto bättre. Vad tror ni?