I 10 timmar har de flesta av oss varit utan ström här i Side idag.
En annan sida av Side som händer allt för ofta under vinterhalvåret. Även på sommaren också men på vintern påverkar det så mycket mera.
Vi åt frukost imorses. Normalt sett så brukar jag halvsova när Kadir går till jobbet men idag vaknade jag tidigare och gjorde i ordning frukost åt oss vilket var uppskattat. Precis när han har gått så går strömmen.
Och jag väntar, väntar och väntar lite till på att den ska komma tillbaka.
Hade tänkt att kolla in Berg flyttar in på tv4play idag, städa ur kylskåpet och frysen som vi precis har frostat ur, diska upp den enorma diskhögen som väntar på mig, städa toaletten och ta en promenad i det gråa, trista vädret.
Men istället så väntade jag på att få elen tillbaka. Vet inte varför men det känns som om allting stannar upp när strömmen går. Som om man inte klarar sig utan den.
Efter en sen lunch så började jag läsa högen med skvallertidningarna som jag har här hemma.
Jag läste nästan alla 25 stycken innan solen gick ner och allting blev bäcksvart. Då la jag mig och sov tills Kadir kom hem. Det var den dagen det...
Vi satt i mörkret, jag med en pannlampa på huvudet som lyste upp hela vardagsrummet och diskuterade framtiden.
Mycket på gång nu framöver som ska bli kul att berätta om. Men vi tar en dag i taget helt enkelt.
Sen när jag hade satt på potatisarna på spisen så poooff kom elen tillbaka. För att stanna verkar det som.
Tur att vi har braskamin och gasspis iaf.
Jag hemma hos mamma sist, februari 2012.
Vad mörkhårig jag var då!!