Lugnet före stormen. Den där känslan när man både känner men framför allt ser att det ska bli regn.
Jag har inte alltid varit så här galen i regn innan men sen jag flyttade hit så har jag älskat det och det blir bara värre och värre för varje år.
Det är såååå mysigt och ännu mer mysigt nu när jag är hemma med Adem.
Det var mysigt när jag stod i butiken också och det blev halvgalet kaos bland alla kläder och mannekänger.
Mysigt, kallt och blött.
Men att sätta sig i soffan med en kopp kaffe och titta, lyssna och till och med lukta och andas in regnet är bättre än något annat.
Precis innan regnet kommer, när jag ser att det är på gång så springer jag mellan våra balkonger och tittar ut.
När kommer det, vart kommer det och kommer det komma till oss eller drar det förbi?
Vi är ju ett gäng svenska kvinnor som bor i Side och Manavgat och jag minns förra året när det där första höstregnet skulle komma.
Vi satt nog nästan allihopa och uppdaterade Facebook samtidigt om detta och var riktigt spända och taggade, det märkte man på våra uppdateringar stup i kvarten.
Vad tror ni hände då? Jo, det drog förbi.
Det var mörkt på himlen, det hängde i luften men det kom aldrig något regn.
Stor besvikelse!
Den 15 Oktober kom det sen tillslut. Då var vi riktigt nöjda allihopa tror jag. Lite lagom med regn och sedan hade vi sol dagarna efter det, precis som det alltid blir här vid medelhavskuten.
Efter regn kommer solsken, garanterat.
Den här bilden tog jag strax innan regnet kom och förväntningarna var höga.
Denna bild är mitt bidrag i fotoutmaningen "53 fotoveckor" En kul utmaning som du kan haka på när du vill och hur du vill. Läs HÄR om utmaningen, hur du gör och vilka teman som gäller för vilka veckor.
Glöm inte att lägga in ditt bidrag som kommentar på min blogg också eller tagga din bild på instagram med #53fotoveckor